Egon Schiele

Egon Schiele (1890-1918) var en österrikisk målare som är känd för sina intensiva och uttrycksfulla verk. Schiele föddes i Tulln, en stad nära Wien, till Adolf och Marie Schiele. Hans far var järnvägsanställd och hans mamma var hemmafru. Schieles barndom präglades av tragedi, eftersom hans far dog i syfilis när han var bara 14 år gammal, och hans yngre syster dog i influensa när han var 16.

Schiele gick på Wiens konstakademi vid 16 års ålder, men han blev snabbt desillusionerad av den akademiska målarstil som lärdes ut där. Han var mer intresserad av konstens uttrycksfulla och känslomässiga egenskaper, och han började utveckla sin egen unika stil.

1915 gifte Schiele sig med Edith Harms, en ung kvinna från en rik familj som också var intresserad av konst. Paret hade ett tumultartat förhållande, men de förblev tillsammans fram till Schieles död.

Schiele var influerad av ett antal artister, inklusive Gustav Klimt, Vincent van Gogh och Edvard Munch. Hans teknik kännetecknades av djärva linjer, förvrängda figurer och en intensiv känslomässig uttrycksfullhet. Schieles arbete behandlade ofta teman om sexualitet, dödlighet och den mänskliga formen.

Schieles konstnärliga karriär avbröts när han dog i spanska sjukan 1918, 28 år gammal. Trots sitt korta liv lämnade Schiele ett betydande fotavtryck i konstvärlden och inspirerade kommande generationer av konstnärer med sin djärva och uttrycksfulla stil.

Här är Schieles 5 viktigaste målningar:

"The Self-Seers" (1911) - Denna målning visar två figurer, en manlig och en kvinnlig, som står rygg mot rygg med slutna ögon. Målningen är ett utforskande av det inre jaget och det undermedvetna.
"Död mor" (1910) - Denna målning är en djupt känslomässig skildring av Schieles mor efter hennes död. Målningen är rå och visceral och visar smärtan och ångesten som Schiele kände vid förlusten av sin mor.
"Sittande kvinna med böjt knä" (1917) - Den här målningen visar en kvinna som sitter på en stol med böjt knä, armarna lindade runt benet. Målningen är en studie av den kvinnliga formen som visar Schieles intresse för människokroppen och dess uttrycksfulla potential.
"Porträtt av Wally Neuzil" (1912) - Denna målning är ett porträtt av Schieles älskare och musa, Wally Neuzil. Målningen är anmärkningsvärd för sin intensiva känslomässiga uttrycksfullhet och sin djärva, grafiska stil.
"The Embrace" (1917) - Denna målning visar två nakna figurer låsta i en famn, deras kroppar sammanflätade. Målningen är en hyllning till mänsklig sexualitet och skönheten i den mänskliga formen, och det är ett av Schieles mest kända verk.