Konst 18-tal

18-talskonsten var främst influerad av upplysningstiden. Upplysningens tidsålder medförde en explosion av konstnärlig kreativitet då konstnärer producerade många former av konst som porträtt, landskap och stilleben. Nya idéer och uppfinningar förändrade konstvärlden och gjorde den mer mångsidig än någonsin tidigare. Inom konsten hade denna nya kunskap en enorm inverkan på stilar och målartekniker. De två mest kända konststilarna på 18-talet var rokoko och nyklassicism. Konstnärer målade inte bara utan utvecklade nya tekniker. Ett av de viktigaste genombrotten var fotorealism; det hade en stark inverkan på artisterna och deras stilar. Samtida konstnärer som Rembrandt och Vermeer målade i en stil som kallas "trohet", som visade hela föremålet med stor detaljrikedom. De försökte visa allt inklusive den minsta delen. Men de tog sig friheten att överdriva vissa drag för att förbättra sin förståelse av ämnet. Rembrant är till exempel känd för sina överdrivna näsor som var vanliga i tidens holländska samhälle. En annan stil, populär under 18-talet var "ideal". Det innebar att avbilda ett objekt fritt från vilket perspektiv eller specifik synvinkel som helst. Dessa målningar föreställde vanligtvis människor i en lugn och fridfull miljö. Objektet höjdes över varje känsla av tid och rum. Tizian och Rafael var välkända för sin idealism. Konceptuell konst började dyka upp under 18-talet som ett resultat av nya tekniker inom måleriet. Dessa stilar betonade aspekter som dekorativa mönster och linjestrukturer istället för att visa ett objekt från en specifik synvinkel eller med detaljerad realism. Medierna som användes av konstnärer blev också mer mångsidiga, med målare som provade nya tekniker som olja på metall, istället för duk. Denna teknik var mer hållbar och skadades inte lätt. Konstnärer började experimentera med en mängd olika medier; de började också blanda färger. Den mest kända formen av konst under 18-talet var rokokokonst. Det innebar att använda utarbetade prydnadsdesigner. Målningar i denna stil blev mycket genomarbetade och använde en mängd olika färger. Den betonade det dekorativa i motsats till de naturalistiska elementen. Konstnärerna ägnade mindre uppmärksamhet åt realistiska egenskaper och fokuserade mer på dekorativa detaljer som mönster, scrollwork eller till och med speciella ljuseffekter. Exempel på stora rokokonstnärer är Boucher, Watteau och Fragonard. Andra kända konstnärer inkluderar Jean-Baptiste Chardin, som målade i en stil som "trompe l'oeil" eller "trohet". Denna teknik var mycket effektiv för att skapa en illusion av tre dimensioner på en plan yta. Realismen i denna målarstil var en förändring från den traditionella stilen som hade varit i praktiken i århundraden.